Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet.Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. .

Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen.

Denna undersökning syftar till att förstå anställdas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen Västra Götalandsregionen. Vi har ställt oss följande två frågor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anställda och mellanchefer vid förändringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fått för förändringsarbetet? För att kunna besvara dessa frågor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anställda, där sammanlagt 14 anställda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anställda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet när det gäller både dess användning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror på att anställda och mellanchefer, på grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstår dess syfte.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förändringsmotstånd yttrar sig på mellanchefsnivå, samt hur en förändringsagent kan hantera förändringsmotståndet hos mellanchefer. Utifrån en teoretisk referensram rörande förändringsmotstånd hos mellanchefer utformades en analysmodell och intervjuguide. Vi har studerat ett förändringsarbete vid Pajala Kommun, där vi intervjuat de chefer som varit involverade. Vi har funnit i vår empiriska studie att förändringsmotstånd hos mellanchefer yttras både passivt och aktivt samt omedvetet. Den teoretiska referensramen avseende på förändringsmotstånd tyder på att förändringsmotstånd hos mellanchefer ofta uttrycks omedvetet och passivt.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har använt oss av ....

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

För att motivera sina mellanchefer använder sig företag ofta av olika typer av belöningssystem, men det är inte alltid detta fungerar på ett önskvärt sätt. Möjligheten finns att mellanchefer utför handlingar som inte är bra för företaget, men som gynnar deras egna intressen. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för vilka möjligheter som finns för mellanchefer att utföra handlingar som inte går helt i linje med företagets intressen och vad som kan uppmuntra dessa mellanchefer att utföra sådana handlingar. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra olika mellanchefer i fyra olika branscher. I vår undersökning framkom det att alla mellancheferna hade möjligheter att utföra handlingar som var negativa för företaget men som de hade personlig vinning av.

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i våra svenska dagligvarubutiker med målet att genom optimal styrning nå upp till uppsatta avdelningsmål. Detta samtidigt som personalen ställer krav på sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmärksammas. Detta ställer höga krav på att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, då motiverade individer tenderar att prestera bättre resultat än ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer såsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor är centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i våra svenska dagligvarubutiker med målet att genom optimal styrning nå upp till uppsatta avdelningsmål. Detta samtidigt som personalen ställer krav på sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmärksammas. Detta ställer höga krav på att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, då motiverade individer tenderar att prestera bättre resultat än ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer såsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor är centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.